På sommaren är det mycket som händer på olika håll och med olika människor. Ni som tillhör ett eller flera gäng vet att man har "sina platser". Liksom man har sina olika personligheter så bildar dem en plats åt en. En plats kan t.ex. vara att glida på en räkmacka fram, låta alla andra fixa och planera. JAG AVSKYR SÅNT. Ibland är jag den mest drivande, ibland inte. MEN, jag försöker att hjälpa till, försöker att försöka. Jag förstår inte att man kan ha samvete att bara glida på ett bananskal medan man ser hur andra sliter och faktiskt försöker. De som är drivande tar oftast på sig den rollen ganska snabbt och man behåller den med, även om det är ofrivilligt. Man kanske inte är någon planerare, man kanske inte är så bra på att hitta lösningar, men fråga då vad man kan göra istället. Den som planerar har säkerligen fullkoll på vad som ska fixas och så har man ett uppdrag. Alla måste inte bidra för att det ska bli något, men i längden och för stämningens skull tror jag på att alla borde bidra. Jag kan bli tokig på folk som bara "aha, är inte det fixat...?" när man har kämpat och kämpat för att lösa så mycket man kan. Man kommer inte komma långt bland andra människor om man inte kan ha delat ansvar och se möjligheterna själv.