Träna gör jag. Snabba och långa powerwalks, simning, yoga, cykling, gym, cirkelfys, intervaller och vanliga medelpass. Inte allt detta i en och samma vecka, men mycket av det. Jag tycker det är så kul att få upp pulsen, bli taggad av riktigt bra workoutmusic, svettas osv osv. Jag strävar inte efter för mycket synliga muskler, minst av allt på magen. Jag tycker inte att det är så snyggt om jag ska vara ärlig. Jag vill att det ska se hälsosamt men ändå ansträngt ut. Lite lagom helt enkelt. Självklart har jag som många andra komplex på min kropp, absolut. Jag vill t.ex. inte bli smalare över bröst och nyckelben. Jag tycker det är obehagligt när nyckelbenen sticker ut som pinnar. Jag tar däremot gärna lite fett från lår och kring magen och lägger ovanpå nyckelbenen, det vore perfekt. Men man kan inte få allt här i världen. Så jag får leva med mina synliga nyckelben och försöka lära mig acceptera att låren sitter där de sitter. Men ibland kan man väl få svära över orättvisan av att inte få flytta fett lite hur man vill?

 

Jag har absolut inga problem att bli motiverad till att träna, sanningen är att jag prioriterar det framför mycket annat som egentligen kan ses som viktigare. Saken är den att det ändå inte händer så mycket med min kropp åt det positiva hållet. Jag känner mig starkare och jag känner att jag orkar mer konditionsmässigt, men ingenting händer. Så jag bestämde mig för att anteckna ALLT jag åt under en veckas tid. 7 dagar senare hade jag kommit på vad felet var...

Min kost är nog ganska hälsosam egentligen. Jag är uppfostrad med att tycka om nyttiga saker och jag är uppvuxen i ett hus där det sällan finns chipspåsar och i stort sätt aldrig läskflaskor. Det enda onyttiga som vi alltid har hemma är egentligen glass. Min största svaghet inom kategorin onyttigt... Jag älskar glass och jag älskar choklad. Det andra onyttiga som t.ex. chips och kakor klarar jag mig utan, men glass och choklad... mhmm... Det var bland all choklad och glass jag fann mina fall när jag gjorde en kartläggning av en veckas kost. Så jag bestämde mig för att inleda det nya året med en månads frihet från allt onyttigt. Och vet ni? Denna dag, 14 dagar in på min utmaning, har jag hittills klarat det. Jag är så stolt över mig själv! Jag har knappt varit sugen på något onyttigt (eller jo, en fet pizza på nyårsdagen men det gick över i samband med huvudvärken). Jag känner mig så mycket starkare både psykisk och fysiskt av att faktiskt klara av att motstå något jag älskar så mycket. Tanken med denna utmaningen är att jag själv ska komma på att jag klarar mig utan detta, det är tyvärr ingenting jag kan trycka in i huvudet utan jag måste komma på det själv.

 

Ytterligare ett problem jag har angående kost är att när jag väl äter så vräker jag i mig. Det finns liksom inget stopp. Jag äter så fort att jag inte hinner känna efter när jag blir mätt, och sen ligger jag där på golvet med krampande mage och gnäller. Det är samma sak när jag har t.ex. en chokladkaka eller glassburk framför mig. Jag tar mer, sen lite mer och sen är allt slut. Jag måste äta med lite måtta helt enkelt.

 

Jag har även börjat tänka mer på vad jag äter även till lunch och middag. Jag har satsat på att äta lite, men vid flera tillfällen under dagen, alltså aldrig äta mig så där riktigt mätt. Det fungerar väldigt bra och jag har fått balans på det hela. Så en sysselsättning just nu under de jobblösa dagarna är att hitta massa goda och nyttiga recept. För hittar jag en lösning på mitt kostproblem tror jag även jag har hittat nyckeln till en vältränad kropp... hoppas jag.

 

Några löften inom kosten 2014: