Mormor bjöd mig och Mathias på pannkaksfest en sjuklig dag som denna, så himla gott! Har för övrigt insett felet med alla abonnemang, Halebop har inaktiverat min mammas abonnemang och aktiverat hennes nummer på mitt micro-sim. Så jag hoppas verkligen att de löser detta, annars sitter mamma som lycklig ägare på min nya iPhone och jag kämpar vidare med min iPhone 4.

 

Dagen, liksom alla dagar när man är sjuk, har varit piss. Extra piss med tanke på allt krångel med Halebop. Inte nog med det utan att jag och mina föräldrar har synkat ihop våra Apple-ID:n med varandra så vi tar del av våra egna och de andra sms, fiffigt va? Nej. Allt är alltså kaos just nu. Usch.

Igår fick jag äntligen hem min iPhone 5! Allt fungerade jättebra tills jag satte på min gamla telefon och lyckades på något vis aktivera tillbaka det sim-kortet och allt var på noll igen. Det är ännu krånligare än så och jag har ägnat hela morgonen åt att maila med Halebop. Min förkylning satte ribban högt idag då halsen har vuxit igen och knappt en droppe vatten kan komma ner i den. Har därför en krya-på-mig-dag tillsammans med brorsan som också är sjuk. Tur i oturen.

Mathias och jag har idag invigit vårt gym hemma som han och pappa jobbat på ett tag. Det är lite småsaker (detaljer som pappa tycker är SÅ viktiga) kvar, men snart är det helt färdigt! Allt rosa fick följa med ut, älskar den färgen! Nu ska jag äta makaronpudding och kolla på hockey!

Sitter och funderar på känslor. Tjejer är ofta känsliga, men jag är extremt känslig även utanför det. Jag kan lyssna på en låt där en speciell mening sjungs eller en låt som påminner mig om något, sen sprutar tårarna. Jag kan gråta så jag hickar fram gråtljuden. Sen kommer nästa låt, kanske en med lite mer positiv inställning och genast är tårarna torkade och halsen känns inte så där trång längre. En tanke kan slå mig genom en tunn väg i hjärnan, jag får den inte riktigt klar för mig men den signalerar ändå så att tårarna faller. Sen försvinner tanken och hjärnan  invaderas istället av massa andra tankar. Det låter som om jag beskriver en up/down-girl som är mycket mycket psykisk ostabil. Jag tror dock att många tjejer har vissa känsliga perioder och beter sig just så här ibland. Jag kan vara överlycklig, så lycklig att jag spricker, för att då påminna mig själv om att "nu är allt perfekt" kommer tankar om stunder då ingenting var perfekt upp, och så är tårarna igång igen. Jag kan tycka det är skönt att gråta ut bland sina tankar ibland. Jag kan ibland uppleva att allt går för fort och för bra, då vill jag bara ligga i min säng, lyssna på sorglig musik och gråta. Jag kan känna att jag inte alltid förtjänar den lyckan och glädjen, jag har ju inte gjort världen eller någon annan något speciellt. Jag vill påminna mig själv om gamla misstag och gamla jobbiga studer, mest för att slippa återuppleva dem. Jag kan inte hindra dem, om ett år ska jag gråta över det som gör mig ledsen idag. Så är det. Att släppa lös på känslorna, positiva som negativa, skadar inte ibland.

Fick en lite halvtaskig bild på Sara, Branne, Olivia och Sebbe som var här på taco och spelkväll igår. Alltid lika trevligt med dem! Pratade gamla galna minnen, framtidsplaner och nutid.

Den här skulle jag vilja gå runt i när det blir lite varmare ute. Sjukt fin och snygg i ryggen. Ohhh, vill ha sommar!!!

Jag ursäktar den dåliga bildkvalitén, min kamera är inte i bruk just nu. Väl hemkommen från träningen rörde jag ihop en omelett som verkligen blev ihoprörd (den var godare än den såg ut). Nu har jag sett 5 avsnitt av Gossip girl och skulle kunna se lika många till om jag inte varit så trött.

 

För övrigt hatar jag jobbiga tankar som snurrar i huvudet. Det här med att vilja sätta sig in i någon annans huvud men man hamnar alltid i sitt eget bland alla negativa tankar. Godnatt.

Hittade en gullig bild från ettan på den (enligt mig) bästa klassen! Nästa torsdag drar vi igång stundentfirandet på allvar med årets första 3:3, är så taggad!!!!! Känns förbannat tråkigt att vara inne på min sista halvår som en del av sp10a, men samtidigt ska det bli vårt bästa!

 

I övrigt pluggar jag rättskunskap och äter lite pepparkakshus, gott!

Det blev ingen söndagstanke igår för jag hade fullt upp med annat. Ber så hemskt mycket om ursäkt för detta och tänker att det nog inte gått någon nöd på er.

 

Tidigare idag funderade jag på uppfattningen av andra människor. Ibland är man inte glad eller på topp, det behöver inte vara något som har hänt. I många fall är det däremot något som har hänt, kanske något som man kan berätta för 2-3 personer och sen stannar det där. Då kommer det idiotiska i mig och flera andra, man ifrågasätter varför personen beter sig som den gör. Jag kanske inte är en av de 2-3 personerna men omedveten om fortsätter jag ifrågasätta. Detta får ju inte personen i fråga att må bättre, snarare värre när krav på henne/honom och på hennes/hans humör sätts. När man själv har den där svackan eller bär på den där hemligheten tycker man att alla borde förstå, det är en självklarhet. Står man däremot utanför nyfiken som bara den, ser man det på ett helt annat sätt. Lite mer överseende och lite mer eget tänkande hur man själv beter/skulle bete sig. Jag är bra på att hålla hemligheter, men för det ska jag inte veta allt. Hemligheter innebär att hålla något hemligt, liksom problem är till för att lösas, men de blir sällan lösta om de förvärras av omgivningen.

 

Blir så trött på krav på andra människor, speciellt när man gör det själv. Vi kan anmärka mycket på andra men när någon anmärker på oss blir det skrattretande och idiotiskt. Vi bör starta med oss själva, tänka in oss själva i samma situation och handla efter det.

Hur söt var jag inte när jag var liten? Har tillbringat en timme till att kolla igenom gamla bilder och läsa gamla brev, hur kul och mysigt som helst!

 

Idag kom Malin, Maja och Sofia över på en fikastund. Mycket mysigt. Simpla stunder som är så uppskattade. Nu ska jag åka till Anny för en myskväll, bra lördag!

Kollade igenom Saras blogg tidigare idag och då slog det mig hur jäkla mycket sjuka saker, bra kvällar och minnesvärda stunder överlag som vi haft under bara 2 och ett halvt år ungefär!!! Tänk vilken termin vi har framför oss dessutom. Ohh vad jag tycker om den här tjejen!

Har sedan väldigt väldigt väldigt länge letat efter en grön snygg skjorta. Så hittar jag den, sen vänder jag på den och finner till min stora besvikelse en täkt rumpa. Jag avskyr när tröjor/skjortor är för långa där bak, och just denna med. Men men, jag letar vidare!

Larvig som jag är måste jag visa er min nya fina bäddning, fick det av farmor i julklapp och vill krypa ner där redan nu! Maten är till mig, Sofia och Maja som ikväll ska laga kycklinggryta och umgås. Sounds good to me!

 

Har för övrigt haft min första dag på min sista termin idag, HELT SJUKT. + att jag har sovmorgon till kl 10:20 imorgon!

Om ni känner för att se en riktigt romantisk film välj då INTE denna. Rörig handling, dåliga skådespelare och kilometer från en enda tår. En stor besvikelse helt enkelt. Måste dock säga att omslaget var det som lurade mig.

Nyårslöften hit och nyårslöften hit. Jag har faktiskt skrivit hela två A4-sidor med bara nyårslöften + att jag fått sju stycken av Linnea. Egentligen är det lika bra att strunta i dem och bara köra på, men det vill inte jag. Jag tänker inte lusläsa dem, utan lägga dem åt sidan för att ta fram dem när jag känner att jag är fel ute, för att hitta tillbaka eller kanske inse att något jag ville i början av året är gjort. Tänker inte gå in på vad mitt 2013 kommer innebära, jag går tredje året på gymnasiet så jag tror ni alla kan räkna ut hälften av mitt 2013:s års uppgifter.

 

Till sist vill jag säga att jag älskar årsskiften. Det ger alla en värdig chans till en nystart. Många tycker det låter töntigt och att man kan ta en nystart när man vill. Självklart kan man det, men många kan inte bara bestämma sig för att "nu skiter jag i detta" i juli och sen hålla det. Många behöver ett oskrivet blad i ett nytt block. 2013 är ett oskrivet blad tills den 1 januari. Ett block med 365 sidor ska fyllas med allt från sorg till kärlek, ilska till glädje, förlust till vinst, frustation till stabilitet osv. Trots att jag vet att jag ska gå balen och ta studenten, så är det bara en kalenderpåminnelse, utförande och känsla står fortfarande oklart. Det är just det jag älskar med nya år. Förväntningar som fylls, oväntade händelser och vändningar sker, saker man trodde var omöjliga blir möjliga. Jag vill att mitt 2013 ska rocka, men det kommer aldrig att göra det om jag fokuserar på att Det Ska Just Rocka. Istället är det bara att rocka och tänka att "det löser sig".

Sysselsätter mig med att glo på kläder, tröstäta och tjura efter JVM-silvret. Himla skit.

Under den här tiden förra året bloggade jag på devote.se, vars blogg är borttagen nu. Detta gör så att mitt bildarkiv från januari-maj 2012 är värdelös. Har trots det gjort ett litet ihopplock. Jag tog bästakompis-foton med Sara, startade det nya året med mys med Linnea, skrek och grät över JVM-guldet, fikade gott med Sara, bjöd hem tjejerna hemifrån på lite käk och mys, bokade biljett till peace&love 2012 och skådade mina vänner när de hade tråkigt på en aktiekväll. Som det känns nu kommer januari 2013 äga ut januari 2012.