Slog mig att jag inte haft "The year before" med november 2012 än. Det har helt glöms bort, kan ha berott på att jag var i London i början av denna månaden då jag brukar publicera dem. November 2012 måste varit en ganska tråkig månad för mig, förutom resan till Egypten, för jag hittade knappt några bilder alls.

 

Dagen startade hos tandläkaren, jag var väldigt hoppfull om att äntligen få ta ut min tandställning. Men nej. I maj månad, om 6 månader. Det kanske inte verkar som att den stör mig, men jag avskyr den. Den gör ont, den är i vägen och den ger mig ett utan-tänder-leende. Så jag köpte b&j (världens bästa tröstätande) och la mig i sängen. Där har jag legat hela dagen. Nu tänkte jag ta en pw innan jag åker på lite träning hemma i byn.

 

Jag skäms lite för att jag gråter och tröstäter över en tandställning, som någon gång ska ut när många har mycket större problem. Men alla har vi våra problem och den är mitt.

Kvällen började med Majas pingismatch och fortsatte hos Malin i Växjö tillsammans med henne, Maja, Ann och Sofia. Vi har käkat sallad med lite tacosmak, kollat på Solsidan och snackat massa skit. En riktigr bra söndagskväll helt enkelt! 

 

Vad är egentligen att härmas? När man var liten var det kanske när någon ritade en likadan häst som någon annan på sin teckning, när någon köpte en likadan vinterjacka eller när någon sa att matte var favoritämnet bara för att någon annan tyckte det. Men idag, i denna åldern, vet jag inte om dessa saker är att härmas. Härmas är för mig ett väldigt barnsligt ord. Jag tror inte folk "härmas" med mening direkt. Jag tror mer på att vi inspireras av varandra. Hur lätt är det inte att göra likadant som många andra idag? Det är ju så många som gör likadant över huvud taget. Tänk på dina tjejkompipsar till exempel. Klär ni er inte ganska likt varandra? Uttrycker ni er inte ganska likt varandra? Tycker inte ni ganska likt om andra personer i er omgivning? Jo, precis, ni inspireras av varandra hela tiden. Dessutom kan vi ta del av varandras liv mycket mer idag med hjälp av sociala medier, vilket ökar risken att råka "härma någon". Det finns så mycket man kallar inspiration idag, och det är verkligen inspiration. Se det som att peppa eller hjälpa någon annan med något. Om man nu tycker att någon "härmar" en eller gör mycket likt en själv, boosta upp dig med att det är för att du inspirerar den människan. Den här personen ser upp till dig eller tycker det du gör är häftigt och vill därför göra något liknande. Se det som en vinst till energin istället för att förlora energi genom att störa dig på det. Självklart får man inte kopiera saker och ting rent av, absolut inte. Men var man först med det, så var man först med det. Det är säkerligen andra också att man var först med det, så vad har man egentligen förlorat? Det är ungefär som att ha småsyskon, de ser upp till en och gör likadant. Man kan också jämföra det med hur vi tjejer älskade att kolla runt i mammas garderob och gå i hennes klackskor. Vi såg upp till dem och tyckte att de som de hade var häftigt.

Veckans fredagsmys innehåller ett maraton av favoritserien jag (och säkert fler) hade som 7-åring. Ikväll ska jag jobba men innan dess hoppas jag på att hinna med att simma. Skulle i så fall bli en skön start på helgen. Hoppas ni får en bra helg!

Startade denna dag och denna nya veckan med en go frukost. Nu ska jag snart ut i gymmet en stund och om vädret tillåter så blir det nog en pw med. Ikväll väntar jobb. Det blir nog en film med... Ohh, mysiga måndag!

Jag vill inte att det ska vara en lek i brist på annat. Jag vill inte vara "henne" i brist på annat. Jag vill inte att det ska vara något man provar sig igenom. Något man bara har, i brist på annat. Jag vill inte behöva tänka "det blir nog inget av det här så som jag vill...". Jag vill kunna tro på mig och honom. Jag inte ha de där lekfulla blickarna. Jag vill ha de allvarliga och långa blickarna. De där blickarna som kan rymma upp hela kroppen med värme. Så där så det börjar hetta på kinderna. Så där så man måste vända ner blicken för att inte visa för mycket. Jag vill ha kärlek rätt igenom. Jag vill ha kärlek som slår ner som en blixt innan jag hinner tänka på något annat alternativ. Jag vill att det bara ska finnas en väg att ta. Är det så mycket begärt? Att någon ska dyka upp från ingenstans och tänka "hon ska bli min". Jag är trött på alla lekar och alla analyseringar. Vart är det där självklara som alla pratar om? Vart är "och så stod han plötsligt där"? Vart är kärleken alla lovat att jag någon gång kommer få känna på? Jag är trött på att vänta. Mitt tålamod är snart slut. Snart.

Bild från min instagram. 

 

 

Känner ni er granskade ibland? Nästan som att folk uppmärksammar en bara för att se fel som begås, och sedan med stolthet framföra att du gjorde fel. Eller att folk är för petiga, att allt alltid ska vara perfekt. Vilket det omöjligt ska vara. Det är ju faktiskt mänskligt att göra fel. Vissa människor vill alltid göra rätt för sig, och är väldigt duktiga på att uppmärksamma andra på att de gör fel/misstag. Men enligt mig är det också att göra fel. Det är inte så konstigt att många idag har dåligt självförtroende och självkänsla när man är rädd för att göra fel, mest av den anledningen att någon annan säger det till en.

 

Sen börjar jag också bli rätt trött på den här rätt och fel-världen. För den finns ju egentligen inte. Det är en påhittad värld som vi format i våra huvuden, hur vi tror att världen ska vara. Jag är nog lite för självupptagen och "do not care" för att märka andras små fel och brister. Jag har däremot lättare att hitta brister på mig själv. Samtidigt känner jag, hellre det. Jag hittar hellre brister på mig själv som jag själv tagit ur mitt eget tycke än att finna brister hos andra. Andra som jag absolut inte känner lika bra som jag känner mig själv. Jag avskyr att känna mig granskad och tänker därför inte granska andra. Folk gör ju förstås fel och folk har ju brister, men kom igen, lite överseende får man faktiskt ha. Jag tycker även att man ska ha minst en hand med anledningar till att ogilla en person, och då får inte ordet "verka" vara med. Det ska vara trovärdiga anledningar som är baserade på något. Jag tycker vi är alldeles för snabba med att döma varandra och att bestämma oss för vilka vi ogillar, för att sedan inte kunna ändra oss.

 

När jag ändå är igång med mitt tjatter... Kräv aldrig att person som du själv inte tycker om ska tycka om dig. Ja, du hör ju hur fel det låter. Det är väl bara positivt att ni båda ogillar varandra, då slipper ni förmodligen varandra med. Nu lägger vi fokus på de vi tycker om istället. Därav ska jag tillbringa dagen med min bästa vän. Puss!

 

I torsdags fyllde Evelina 18 år,  vilket måste firas!!! Vi lurade henne med att jag och Jennika skulle bjuda henne på middag i Växjö men behövde "svänga förbi" Anna för att hämta en sak. Där inne väntade sedan ytterligare tre festsugna brudar och där var överraskning ett avslutat. Ännu mer lyckad blev överraskning nummer två som bestod av Emelie som kom hem från Borås fast hon hade "tenta". Riktigt lyckad kväll och den bästa utgången på vääääldigt länge. Grattis igen finaste Evelina!!! 

Är lite stressad men tänkte att jag nog hinner slänga upp lite bilder från London i alla fall. Jag tog inte så mycket bilder och de som jag har är tagna med min iPhone. Jag var trots allt där för att träffa Olivia och njuta av min första vistelse i London, så kameran var ingen prioritet.